En ladd eller två?

Redan i vintras spanade jag in ett par ursnygga svarta stövlar i en liten butik på Nordenskiöldsgatan. Idag såg jag att de hade utförsäljning. "Udda par 50%!" Udda par?

"Vi har en svart i 37, och en brun i 43, passar det fröken?" eller "De här två högerskorna går under samma pris. De är töjbara och kan även passa på en vänsterfot om man inte har allt för kraftig böj."

Eller menar de att man får en gul Converse, och en skinnladd?

Mitt arbete har varit fullspäckat den sista tiden. Förra veckan slet vi med att bemanna skydd för barkbåtarna med företagsloggor som bestämt skulle segla in i en av västkustens minsta hamnar, och denna veckan är det Leffe himself som behöver hjälp i sin bostad.

Detta väger upp vågskålen i hop med de vardagliga kärring-konflikterna för kossor utan självinsikt, med ett par kilon

I går blev jag så himla glad. Lilla Bocken Bruce blev skjutsad* till oss, och han var både ren och mätt. Jag har inte upplevt detta tidigare, så det värmde verkligen mitt hjärta. Jag hoppas att det inte var en engångsföreteelse.

Han och Mike "Invalido" Diskbråck, har det nog jätteskönt, och jag känner nu att jag längtar hem till dem.

Längtar gör jag också till fredag. Det ska bli så otroligt skönt att bli bortbjuden. Jag kommer att njuta av varenda timma. Prognos- regn.

* skjutsad kommer från ordet sjutsa, och betyder att man med valfritt fordon framför en annan person till känt mål.

Inte helt okänt bland vanliga människor, och tydligen fullt möjligt.







En stank av Tigerbalsam

Helgen har bestått av tid för återhätning. Lagom till fredagen tyckte min man att en kurs i avancerad körning passar bra ihop med en redan från början dålig rygg. Detta resulterade till att han har varit sängliggande, och jag har passat på att göra honom sällskap i kombination med aktivitet på egen hand.
Jag har cyklat mountainbike i skogen. Jogging, släng dig i väggen. Detta var mycket roligare. Jag har ont i armar, axlar och lår, vilket är ett tecken på att det gjorde nytta.
Nu har jag spanat in en ny cykel, och ska fortsätta besöka skogarna på två hjul. Så mycket längre man kommer, och så mycket mer man får se!

Varje helg garvar jag lika gott åt titlarna på de ocensurerade filmerna som går nattetid. Vem har kommit på alla dessa namn? "Two girls in Havanna", "Hungry for love"...
Vad är det för fel på "Margit och Eva får stock" eller "Långt ner i halsen 3"??! Så att man vet var de handlar om menar jag...

Idag ska jag på teatermöte. Endast tre veckor till premiären i Äskhult.

Saknar vår betjänt.

Sjön hemmavid


När man har badat, måste man torka sej...


Våra grannar


Små grodorna är lustiga att se.

Egentligen skulle jag vilja boka en vecka i södra Europa på semestern. Vi har även talat om att bila runt Siljan.
Förra året bilade vi till Ystad, Karlskrona, Öland och Småland. Det var en fantastisk resa. Vi bodde i ett trångt sjaskigt vandrarhemsrum, och på det flådigaste hotellet.

På högstadiet cyklade vi från Fredrikshamn till Skagen. Fem mil slingrig cykelbana utmed kusten. Jag minns de enorma sanddynorna, där kyrkan försvunnit i sanden, och endast tornet syns.
Enligt källor så har Skagen, Lökken och Hirtshals långa vita medelhavsstränder. De har också ett bunkermuséum från andra världskriget. Jag gissar att min man inte blir svårövertalad om att boka ett par nätter på Strandhotellet i sommar.

Det sägs att midsommar ska bli vacker i år. Jag har lovat CaCa att hjälpa henne plocka blommorna till huvudkudden. Eftersom jag redan är gift, så vore det dumt att utmana drömmarna med att plocka en bukett, för att möjligen och olämpligen drömma om någon annan än Mike.
Vi har blivit medbjudna till Orust på en heldag. Dans i Svanvik, midsommarlunch, och grillning på kvällen. Jag ser fram emot detta så oerhört mycket, och förhoppningsvis kan äntligen sommarklänningen få komma ur garderoben och dansa ett varv eller två.

Jag har en gammal moster, som heter Ingeborg, jag härmar efter henne när jag går på stadens torg...

.


Lilla Rosa ska få leva

Visste ni om att ost innehåller löpe? Löpe är ett enzym som man tar från kalvens fjärde mage.
Jag är ingen stor köttkonsument i vanliga fall, men efter att ha studerat ekologi på internet ett tag, så har jag bestämt mig för att göra ett aktivt val. No more meat for me.
Det finns ostar i kyldisken som innehåller vegetabiliskt enzym. Philadelphia- ej lightversion, Västans ost och Hushållsost från Ostkompaniet.
Jag har inte tagit ställning till kyckling och fisk ännu. Däremot köper jag alltid ägg från frigående höns.
Ett steg i taget.
En kollega till mig berättade att burhöns och kalvar har sämst levnadsstandard. Den är noll. De kunde alltså lika gärna varit döda.
Kött från närproducerade gårdar känns ok. Där man vet att det inte är någon masskonsumtion- industri.
Kalvarna sägs leva på näringsfattigt foder, för att blodet ska cirkulera så långsamt som möjligt, för att köttet ska vara så ljust och fint som möjligt för oss att äta.
Detta kan jag avstå i från att gynna.

Bonntösen har alltid gjort lite revolt från köttet tror jag. Och tyvärr är jag av åsikten att många bönder är djurvänner, och lika många är absolut inte det.

.


Stackars Blomgren

Jag satt ock tittade på Saltön i går. Tobakshandlare Blomgren och hans maka Emelie har ett stendött förhållande. Jag brast verkligen ut i gapskratt, och kan fortfarande inte sluta att le. Har endel par det såhär?

-Jag vill prata med dig.
-Prata? Vadå prata?
-Jag tänker flytta.
- Flytta?
- Jag vill skiljas.
- Men herregud, klockan är ju bara halv tio.
Hur gör vi med laxen?

Anchi och Chari på ett studentflak. När stannade den bilen, och har jag hoppat av?

På fredagens morgon skickade jag iväg ett sms till Chari. Vi steg upp halv sju, och åt frukost tillsammans med My Little Pony, innan hon klädde sig fin och åkte iväg på champagnefrukost. Det dumma var att jag ville klä mig i min vita klänning och följa med, och det var detta som ramlade ner i Charis mobil en stund senare. När blev vi inte studenter längre? Vi som hade full koll på alla på skolan, ringade in namn i skolkatalogen, och kallade merparten vid smeknamn. Gurgel, Kottikott, Njanjelnjon, Kermit, Spyslipsen och Alf är bara några av dem. Och jag undrar, vaknade även dessa personer i fredags och ville ta på sig sin studentmössa? Har de fattat att de inte är studenter längre, och i så fall, när är det dax att göra det? Vi är ju snart yngre än våra barn.
Chari och jag hade inte turen att åka lastbilssläp med hög musik, som verkar ha varit den roligaste upplevelsen på hela dagen. Alla tillsammans skålade och sjöng. Vi däremot hade biljetter till Krogen i hamnen, medan My Little Pony inte fick plats, och fick gå ut i Göteborg i stället. På Krogen i hamnen var skådespelare från Skilda Världar bartenders. Det ni!
Kvällen avslutades i kylan på altanen, och det var så kallt att jag var tvungen att gå att lägga mig.

I morgon är det sminkparty hos Jen, och på torsdag ska vi på jubileumsmiddag med jobbet. Hoppas äntligen att lugnet har infunnit sig.

Jag ser ljuset i tunneln

Jag har arbetat hårt de senaste dagarna, och familje-situationen hemma har äntligen börjat att ordna upp sig. Bollen har stannat, som Mike sa. Det känns som den finaste present jag någonsin kunnat få. Och om vi lyckas med detta, så är Ondskan ute ur bilden för alltid.
All turbulens har gjort mig oerhört trött. Så trött att jag i morse fick gnugga mig i ögonen när det sprang en ljusbrun iller framför ögonen på mig och Ozzy. Om den inte hade vänt och sprungit tillbaka, så hade jag trott att jag drömde.
En liten nyfiken nos på raska ben besökte vår djurrika natur hemmavid. Enligt nätets bilder så kan det också ha varit en hermelin.
Någon huggorm har tack och lov inte dykt upp. I går hörde jag ett markerande väs vid min högerfot, men ingen Sir Vääs i sikte. Antingen låg den en bit in, eller så var det något annat som spelade. Med tanke på tröttheten, så undrar jag om det inte var en lite farbror med ett trumset som kanske brände av ZZ-tops senaste.

Gräset växer, och blommorna sprider sig. Framförallt de gula "dandelions" som ingen blomsteraffär verkar vilja sälja.
Ingen brud verkar heller vilja ha dessa blommor i sin lyckligaste bukett.
I förra veckan pustade vi ut i skuggan, jag Mike och Ozzy, efter att ha rensat lite ogräs. När jag kommer in och tittar mig i spegeln, ser jag att jag har en frodig jord-mustasch under näsan. Å där har vi suttit i den romantiska solen en stund, utan att han har sagt något. Not nice at all.

På fredag är det den stora firardagen. My Little Pony tar studenten, och Mike och Brother Bear fyller år. På önskelistan fanns presenter som brandbil, Monchichi som kan åka brandbilen, och nya bockstyrade cyklar.
Hemligheten vad som finns i paketen, får ni veta på fredag.

Min mobil kommer att säga följande ikväll: "Den du söker är TRÖTT och återkommer EN ANNAN VECKA".


A ship in a harbour is safe, but thats not what ships are for.

Bland mossa och myrar

Vi bor i en tropisk skog. Jag har aldrig tidigare upplevt en så grön, ljummen och tät skog med mängder av djurliv och fågelkvitter. När man kommer in bland grenarna kan man ana likheter med regnskogarna eller universeum.
Det finns nästan inget djur som jag inte har sett i skogen. Det började i vintras med mycket speciella spår i snön. Mård och räv är några av dem. I våras var marken längs bäcken alldeles full av grodor och paddor. Riktiga paddor alltså, inte avdankade gamla häxor från Göteborg, utan grön-bruna skönheter. Några av dem hade sexuellt umgänge, och några var singlar.
Min vän Onemountain har för avsikt att plåta en huggorm i sommar. Eftersom jag är livrädd för ormar, så har jag gjort en deal med honom som han inte vet om. Jag ska plåta en före honom! Det innebär att jag inte är rädd, utan letar i stället. Bra och nyttig omvänd psykologi.

I veckan mötte vi på en älgko med kalv. Det är första gången som jag faktiskt får se dem, och inte bara höra dem.
Fjärilarna flyger runt bland blommorna, och fåglarna sjunger. Kan kalven få en vackrare plats att växa upp på?
I helgen får jag grymta ut ett parningsrop till Mike, för vi verkar vara de enda som inte har besudlat skogen ännu. Och vovvi såklart, men han har fått prova på att gänga en endaste gång, och jag är ledsen min älskling, men det blir nog tyvärr inga fler.

När älgera skobbar mule mot nörrsia, då blåsert opp!
Å när fågla sitta en och en i stora flockar på taket, då blir et regn!


Kan man byta frikortet mot ett friskott?

Det är så jävla jobbigt att vara bonusmamma. Å jag är ingen mamma, utan försöker att hålla en relation och distans som en vuxen att ta ansvar och vägleda barnen ut i livet. Lite från mina egna erfarenheter, min uppväxt, och lite från andras.
Vart jag än vänder på huvudet nu, så finns det någon som har problem med relationen till sitt ex, eller till sitt barn. Ingen vill skilja sig, och ändå är det vanligare än någonsin.
Jag vill till exempel att Lilla Bocken Bruce ska ha det så bra som möjligt. Jag vill förklara för honom att tjatet och gnället är för att han ska lära sig i den mänskliga skolan. Och ändå upplevs inte detta alltid så positivt. Jag minns själv hur tjatet gick, och min mamma tycker fortfarande att jag inte ska klä mig för kallt, eller äta mer, trots att jag är 29 :-D.
Om jag och hans mamma hade haft en enda värdering lika, så hade han klarat sig fint. Å det är jag som ska vika undan, eftersom jag bara är en mamma i plast. En reserv. Det är helt ok om den riktiga mamman bryr sig, men i detta fallet är han inte värd ett endaste korvöre. Och det enda jag kan göra är att borsta av mig och gå vidare, och tänka på allt som är bra.

Det blev ett tungt inlägg detta, men It´s time to move on. Vi har gjort vad vi kan, och nu får det räcka. Hoppas att det kommer att gå bra för alla ändå i slutändan av det liv vi har, som bara går och går.
Nästa år, när jag har fyllt 29 igen, så ska jag vara ännu lyckligare än vad jag är idag. Om det ens är möjligt.

Sprund. Det används lika lite som bördiga.

Är det vädret som gör att man poppar lite extra i bilen? Just nu går Madonnas "Imaculate" varm, och jag skrålar som aldrig förr.
Eftersom webbradio gör datorerna lite långsammare, så kom jag och Onemountain på att vi kan damma av gamla cd-skivor som bara står hemma till ingen nytta. Jag tog med en blandning av Sommarpartaj, som min vän Chari brände till mig för några år sedan, ACDC, Barbados och Alice Cooper. En skön och blandad mix.

Det är med läskig påminnelse jag ser tillbaka på några spontana framträdanden som jag haft genom åren.
Jossie och jag kom på att vi skulle översätta Madonnas "Like a prayer" till svenska, och sjunga den i kör med ett kassettband i bygdegården inför hundratals personer som dansade på borden. Pinsamt.
Det är inte heller med förtjusning som jag minns när jag fått låna en svart tight långklänning av K-rosen till pappas 50-års kalas. Slitsen gick på sidan ända upp till mitten. Chari och jag sjöng "En sån karl". Att texten innehåller meningar likt "han kysser som en karl ska", behöver vi inte minnas. Detta ihop med slitsklänningen får mig att vilja dö.
Mammas moster sa med rynk på näsan: -Jösses, vilket sprund du har på klänningen.

Gör man saker även idag som man kommer att ångra om tio år? Är det helt förgäves som jag har övat in "Take me to your heaven" från 1999 iklädd kaksmet till Mikes födelsedag?

Dagens M

Lilla Bocken Bruce:  -Varför är vi långlediga?
Jag: - Det är därför att det är Kristi Himmelfärds dag.
Lilla Bocken Bruce: - Det namnet känner jag igen. Jag tror att han är någon författare.


Onemountain och vår f.d kollegas kille Viktor, 1 mån.


Jag har skaffat ett barn som jag bara har här på jobbet. Ett jobb-barn.


En kvarting mindre, gör inte kroppen gladare alls.

Mitt gymkort kostar 60.600 kr per år, och jag känner att det börjar ge resultat. Ogräset gav bara bicepsen en mjukstart. Nu ger jag mig på de riktigt tunga maskinerna. Armarna har fått arbeta i helgen, och kontorsmusklerna sjunger en lovsång eller två.
I morse när klockan ringde, hade min höger-triceps redan satt igång att spela "Ain´t no mountain high enough". Och det låter ju lovande, eftersom detta bara är i början på veckan.
Förhoppningsvis kan vi sätta oss ner och njuta om exakt en vecka.
Jag hinner inte med att jobba, så därför blir det snabb lunch på låda i tre dagar, för att komma iväg hem så tidigt som möjligt. På fredag ska jag dessutom ha lite gäster på min födelsedag, och därför måste jag använda bak och handlar-musklerna också. Flertalet muskler är alltså uppbokade kvällstid, medan stjärtmuskeln exempelvis, får vila och götta till sig såhär på dagen.

I fredags var Mike och jag på firmafest för bilbolaget. En solig kväll utomhus med arrangerade tält och liveband. Eftersom jag körde, så festade jag på Sprite och vita Prince. Ingen höjdare dagen efter, då huvudvärken var tyngre än någonsin. Osmart.
Däremot fick jag mig några riktigt sköna skratt, och jag verkade vara näst intill den enda respektive på plats.
Många anser jag vara mina egna före detta arbetskamrater, så helt utsocknes kände jag mig inte.
Nästa år tänker jag defenitivt grunda med några rejäla stänkare.

Liten tuva stjälper ofta stora lass.

Att vara kvinna är inte alltid så lätt. Man ska vara praktisk och vacker. Det innebär i en kombination att man borde klippa gräset iförd kort kjol och målade naglar. När man har högtryckstvättat huset, så ska man så fort man kliver innanför dörren, raskt iklä sig den tunna avslöjande nattklänningen, och vifta romantiskt med håret. Detta tror jag är de flesta mäns dröm. Och om man inte uppfyller den drömmen, så är man en gnällig kärring. Och då blir man ett samtalsämne i fikarummen på de grabbiga grabbarnas arbetsplatser.
Osmakliga klassiker skrönar ibland ovanför mitt huvud:

-Ja, nu har man lämnat bilen till kärringa idag, så då får la man aldrig se den hel igen. Höhöhö.

eller

-Kärringarna å ungarna ska te svärmor i helgen, så då kan jag passa på att mecka med bilen och slappa. (Dricka öl och titta på porr).


Å då ställer jag mig frågan. Vem vill ha en sån gubbe? Uppenbarligen så finns dom, och förmodligen ser de inte själva att om de är på detta vis, ja då har de förmodligen också förtjänat en kärring som gnäller.

Eftersom min man har rutor på magen, och hackar ogräs i bar brun överkropp, så klipper jag gräset i en tunn negligé.
Det är därför vi passar så bra för varann, och älskar varann så mycket, för att vi är så lika :-D

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0