Min skyddsängel har tagit semester.
Jag tror att min skyddsängel har tagit semester. Och i stället jobbar nu en sommarvikarie, som inte tycker att uppgiften att se till att jag har det så bra som möjligt är så noga.
Jag la nästan hela min lunch idag på att hjälpa en kund som blivit inringd för att hämta en nyckel. Jag råkade komma till entrén samtidigt. Eftersom korridorerna var lika tomma som våran brunn hemma, så var ekot detsamma.
Efter diverse samtal, rundor och en argare och argare kund, så fick jag tillslut napp. Och när vi kom fram till betet så fick jag med bestämd stämma höra att de kan ta emot, fast egentligen inte, för vi har gått in i fel dörr.
Kunden tackade mig inte, och det gjorde inte heller min kollega.
Det finns ingen plats för en vissen tuplan på detta mörka minfält.
Vad är det som skaver hos de flesta människor? Jag försöker hjälpa, stötta, fixa och se till att alla har det bra. Till vilken nytta?
Nä, the old lady är ett minne blott. Nu ska jag göra som resten av världen, sura, armbåga mig fram och bara massera mitt intellektuella ego.

Jag la nästan hela min lunch idag på att hjälpa en kund som blivit inringd för att hämta en nyckel. Jag råkade komma till entrén samtidigt. Eftersom korridorerna var lika tomma som våran brunn hemma, så var ekot detsamma.
Efter diverse samtal, rundor och en argare och argare kund, så fick jag tillslut napp. Och när vi kom fram till betet så fick jag med bestämd stämma höra att de kan ta emot, fast egentligen inte, för vi har gått in i fel dörr.
Kunden tackade mig inte, och det gjorde inte heller min kollega.
Det finns ingen plats för en vissen tuplan på detta mörka minfält.
Vad är det som skaver hos de flesta människor? Jag försöker hjälpa, stötta, fixa och se till att alla har det bra. Till vilken nytta?
Nä, the old lady är ett minne blott. Nu ska jag göra som resten av världen, sura, armbåga mig fram och bara massera mitt intellektuella ego.

Har du hört den nya med String?
Idag är jag lycklig. Jag har shoppat en ny vinterkappa a la militär, och ett par tuffa kängor utan klack för det billiga priset 1200 kr. Ju dyrare, desto mer lycka. Eller desto hållbarare kanske jag ska säga, vilket gör mig lyckligare i längden. Min man köper bilar, jag köper skor.
Flera kvällar i rad har vi grillat med goda vänner på altanen. Det gör att semesterkänslan infinner sig trots att vi fortfarande arbetar. En flaska vin och ett par nya skor kompenserar liksom upp min trötta grådassiga kontorstjänst. Ekonomi och kalkyler, avtal och papper. Det skulle han känna till min käre gamle mattelärare som tyckte att jag var en sån sopa. Men använder jag PI och Phytagoras sats i min sifferrika värld? Knappast. Inte ens x och y som jag hade så svårt för. Jag använder räknemaskin, och det fungerar alldeles utmärkt.
Jag funderar lite över vad jag är för en människa egentligen. Jag vägrar att falla in i det gråmulna skiktet.
Om jag hade varit en maträtt, så skulle jag vilja vara grön curry- het och kryddig hellre än naturell yoghurt- slät och smaklös.
Jag får jobba på det.
Hellre ett finger i luften, än tio i skarven som man säger.
Kappa och kängor, det vankas tydligen höst tragiska människa. Köp dig en stringbikini i stället, den hade piggat upp både make, strandbefolkning och utsvultna kollegor.

Flera kvällar i rad har vi grillat med goda vänner på altanen. Det gör att semesterkänslan infinner sig trots att vi fortfarande arbetar. En flaska vin och ett par nya skor kompenserar liksom upp min trötta grådassiga kontorstjänst. Ekonomi och kalkyler, avtal och papper. Det skulle han känna till min käre gamle mattelärare som tyckte att jag var en sån sopa. Men använder jag PI och Phytagoras sats i min sifferrika värld? Knappast. Inte ens x och y som jag hade så svårt för. Jag använder räknemaskin, och det fungerar alldeles utmärkt.
Jag funderar lite över vad jag är för en människa egentligen. Jag vägrar att falla in i det gråmulna skiktet.
Om jag hade varit en maträtt, så skulle jag vilja vara grön curry- het och kryddig hellre än naturell yoghurt- slät och smaklös.
Jag får jobba på det.
Hellre ett finger i luften, än tio i skarven som man säger.
Kappa och kängor, det vankas tydligen höst tragiska människa. Köp dig en stringbikini i stället, den hade piggat upp både make, strandbefolkning och utsvultna kollegor.

Jag är stolt. Är det att vara ego?
Då var jag här igen en snabbis. Det är så fullt upp hela tiden på sommaren, så någon datoraktivitet hinner jag knappast med. Idag ligger jag dock i sängen, för det regnar ute, och två nätter i rad har jag varit hemma efter två, så jag är tröttttt.
I går var det Åsa-kalaset. Det låter inte mycket för världen, men jädrans vad mycket folk det var. Jag uppmanar verkligen alla mina singelvänner att följa med nästa år. Och alla andra vänner med för den delen.
I går spelade vi den näst sista föreställningen på Tjolöholm. Tidningarna har varit aktiva i år, och responsen har varit maxad. Jag är otroligt stolt över en av mina bästa insatser som nuckan Ing-Britt. I fredags var Krister Claesson, Mr. Fars himself, och hans son Lars och tittade på oss. Lars skriver numera alla manus till Vallarna. Jag pratade lite med dem, och måste erkänna att en av mina största drömmar är att få spela med dem på Vallarna och Lisebergsteatern ett år.
En sak som jag inte kan släppa är alla dessa skriverier om amatörer. "De lokala amatörerna från trakten...". Vem har frågat mig vad jag jobbar med? Jag har spelat teater i hela mitt liv, och har en treårig utbildning i samma ämne. Är det att vara amatör? Ok, inte mig emot, men vad har i så fall ett proffs? Flera i min ensemble lever på teatern, och det är väl inte att vara amatör? Det är på något sätt som att det blir bättre om vi är amatörer, som att det ska vara lite i all enkelhet. Vi är kanske inte fullblodsproffs som spelat in filmer i Hollywood, men amatörer... nä, det håller jag inte med om.
"Annika Skoglund från Anneberg" står det under en bild. Som att de plockat upp mig borta vid pendeln, och låtit mig vara med och spela lite.
Jag fick så bra recensioner i en tidning, "Skoglund har ett fantastiskt minspel och kroppsspråk. Hon visar verkligen vilken skicklig och proffsig skådespelare hon är".
Ska jag sluta med flaggan i topp? Icke. Men däremot skulle jag vilja producera något eget.
Upp och hoppa, dax att leta lite kantareller...
I går var det Åsa-kalaset. Det låter inte mycket för världen, men jädrans vad mycket folk det var. Jag uppmanar verkligen alla mina singelvänner att följa med nästa år. Och alla andra vänner med för den delen.
I går spelade vi den näst sista föreställningen på Tjolöholm. Tidningarna har varit aktiva i år, och responsen har varit maxad. Jag är otroligt stolt över en av mina bästa insatser som nuckan Ing-Britt. I fredags var Krister Claesson, Mr. Fars himself, och hans son Lars och tittade på oss. Lars skriver numera alla manus till Vallarna. Jag pratade lite med dem, och måste erkänna att en av mina största drömmar är att få spela med dem på Vallarna och Lisebergsteatern ett år.
En sak som jag inte kan släppa är alla dessa skriverier om amatörer. "De lokala amatörerna från trakten...". Vem har frågat mig vad jag jobbar med? Jag har spelat teater i hela mitt liv, och har en treårig utbildning i samma ämne. Är det att vara amatör? Ok, inte mig emot, men vad har i så fall ett proffs? Flera i min ensemble lever på teatern, och det är väl inte att vara amatör? Det är på något sätt som att det blir bättre om vi är amatörer, som att det ska vara lite i all enkelhet. Vi är kanske inte fullblodsproffs som spelat in filmer i Hollywood, men amatörer... nä, det håller jag inte med om.
"Annika Skoglund från Anneberg" står det under en bild. Som att de plockat upp mig borta vid pendeln, och låtit mig vara med och spela lite.
Jag fick så bra recensioner i en tidning, "Skoglund har ett fantastiskt minspel och kroppsspråk. Hon visar verkligen vilken skicklig och proffsig skådespelare hon är".
Ska jag sluta med flaggan i topp? Icke. Men däremot skulle jag vilja producera något eget.
Upp och hoppa, dax att leta lite kantareller...
Why Maud?
Jag blev så ledsen idag när jag hörde på nyheterna att Maud Olofsson ska avgå. Hon är en av mina förebilder, för det verkar vara ruter i kärringen. Hon är från landet, säkert inte helt ovan vid att ta grepen och trösken. Säkert inte heller snorkig, utan mänsklig och lagom bonnig. Som mig själv när jag är runt femtio skulle jag tro.
Min fina hälft är i Portugal i tre veckor på jobb. Vi har nog aldrig varit i från varandra så länge hittills. Konstigt nog så har jag knapp märkt av att han är borta än. Det är redan snart två veckor sedan som det var midsommarafton, hur gick det till? Jag hoppas att inte resten av sommaren bara rusar in i hösten.
Jag såg en sjukt roligt norsk film i går av en ren slump. Den handlade om fem personer med olika handikapp, som bara fann glädje i att röka på och dricka sig fulla. Den ene såg ut som en hårdrocksstjärna, och en av dem var en kärring på säkert 65. "Datorn är världens dyraste runkmaskin" var en av sakerna de sa.
En av de rullstolsburna tjejerna försökte att ta livet av sig genom att köra ut från en altan. Hon kämpade och kämpade för att komma över kanten, men lyckades inte. Så tragiskt, men det var ändå så läskigt roligt.
Idag har jag syndat. Full blev jag på ett glas vin i solskenet. På en tisdag. Jag skämdes när jag tog en promenad med Ozzy, och var alldeles rund under fötterna. Ibland kan ett glas bara slå till. Det var solen och en liten sallad som gjorde det. Skäms på mej.
Min fina hälft är i Portugal i tre veckor på jobb. Vi har nog aldrig varit i från varandra så länge hittills. Konstigt nog så har jag knapp märkt av att han är borta än. Det är redan snart två veckor sedan som det var midsommarafton, hur gick det till? Jag hoppas att inte resten av sommaren bara rusar in i hösten.
Jag såg en sjukt roligt norsk film i går av en ren slump. Den handlade om fem personer med olika handikapp, som bara fann glädje i att röka på och dricka sig fulla. Den ene såg ut som en hårdrocksstjärna, och en av dem var en kärring på säkert 65. "Datorn är världens dyraste runkmaskin" var en av sakerna de sa.
En av de rullstolsburna tjejerna försökte att ta livet av sig genom att köra ut från en altan. Hon kämpade och kämpade för att komma över kanten, men lyckades inte. Så tragiskt, men det var ändå så läskigt roligt.
Idag har jag syndat. Full blev jag på ett glas vin i solskenet. På en tisdag. Jag skämdes när jag tog en promenad med Ozzy, och var alldeles rund under fötterna. Ibland kan ett glas bara slå till. Det var solen och en liten sallad som gjorde det. Skäms på mej.