Smurf, fraggel eller slajm?
Idag har jag snuffsat på ett två veckor gammalt huvud. Det luktar så sött och gott. Som en alldeles nyuppväxt tulpanäng. Kan inte komma på något som luktar godare. Tyvärr försvann denna goda doft ganska så snabbt. Det började att puttra i bakändan, och byte var tvunget att göras två gånger. Men det är så himla gott ändå.
Innan jag besökte detta lilla knyte, så letade jag efter något att ta med mig. Leksaksaffärer är något alldeles speciellt. De är trånga och alldeles fulla med bröte. Överallt. Har man inte tänkt på att det är små männsikors affär? De borde vara på stora ytor, med små hyllor, så att alla når upp till den högsta hyllan.
Det är ju inte konstigt att man som barn blir alldeles till sig i en leksaksaffär. Och att vuxna hatar det. Så mycket att titta på! Vad ska man välja? Ett svärd? En maskeraddräkt? En tiara? Lego? Brio? Dinosaurier? Man vill såklart ha allt.
Jag provade en liten tiara. Den glänste så vackert när jag körde runt med småbilarna på golvet. Och såpbubblorna svävade ända upp till taket. Med rockringen klarade jag minst 40 varv.
Sen kom det en arg tant som sa till mig att man inte får leka med sakerna i affären. Varför inte då undrade jag? Jag måste ju prova dem.
Jag råkade paja en groda med sladd också. Och sen blev jag rädd att polisen skulle ta mig, så jag gömde mig i en pälsrock som hängde inne på damernas.
Nu känner jag att allt grötas i hop här. Var det i dag, eller när jag var liten? Tänk att det kan jag inte reda ut riktigt, för det kändes idag, precis som det gjorde då. Som vuxen tas man tillbaka till barnens värld, genom att bara besöka en affär, med tillräckligt öppet sinne, minne och fantasi.
Innan jag besökte detta lilla knyte, så letade jag efter något att ta med mig. Leksaksaffärer är något alldeles speciellt. De är trånga och alldeles fulla med bröte. Överallt. Har man inte tänkt på att det är små männsikors affär? De borde vara på stora ytor, med små hyllor, så att alla når upp till den högsta hyllan.
Det är ju inte konstigt att man som barn blir alldeles till sig i en leksaksaffär. Och att vuxna hatar det. Så mycket att titta på! Vad ska man välja? Ett svärd? En maskeraddräkt? En tiara? Lego? Brio? Dinosaurier? Man vill såklart ha allt.
Jag provade en liten tiara. Den glänste så vackert när jag körde runt med småbilarna på golvet. Och såpbubblorna svävade ända upp till taket. Med rockringen klarade jag minst 40 varv.
Sen kom det en arg tant som sa till mig att man inte får leka med sakerna i affären. Varför inte då undrade jag? Jag måste ju prova dem.
Jag råkade paja en groda med sladd också. Och sen blev jag rädd att polisen skulle ta mig, så jag gömde mig i en pälsrock som hängde inne på damernas.
Nu känner jag att allt grötas i hop här. Var det i dag, eller när jag var liten? Tänk att det kan jag inte reda ut riktigt, för det kändes idag, precis som det gjorde då. Som vuxen tas man tillbaka till barnens värld, genom att bara besöka en affär, med tillräckligt öppet sinne, minne och fantasi.
Älgen flirtar med Adidas
Om man bara promenerar, som jag har gjort i flera års tid, som enda motion, så sägs det slita på musklerna mer än vad det gör dem gott. Variation mellan olika motionsformer, sägs vara det bästa. I lördags började jag därför att jogga. Den första sträckan kan upplevas som en liknelse mellan magsjuka och fylla. Och det är ganska hårfint där emellan. När det har gått en tio minuter, släpper det värsta, och man känner att man kommer in i någon slags behaglig lunk. Därefter skulle jag kunna fortsätta länge.
I måndags var det dax för vända nummer två, och denna gången var det riktigt skönt. I två dagar har jag känt att beroendet har börjat krypa fram. Idag MÅSTE jag ut. Tänk att det kan komma så snabbt. Som längtan efter en cigg eller grogg för många.
På höstkanten tänker jag högt till alla som joggar i vägkanterna, kommunen igenom. Vilka totala idioter. Jogga! Fy vad trist. Och precis så trist är det, tills man har kommit över omgång nummer två, och man känner att hjärtat arbetar, svetten pärlar sig på kroppen, och låren blir fastare. Ja, kanske inte på två vändor, men väl på tio.
Om jag nu ska fortsätta med detta, så måste jag inhandla lite fräsigare löparkläder. Visst, det är ingen som ser mig i skogarna, men även en älg kan bli piggare av lite cerise som far fram.
I måndags var det dax för vända nummer två, och denna gången var det riktigt skönt. I två dagar har jag känt att beroendet har börjat krypa fram. Idag MÅSTE jag ut. Tänk att det kan komma så snabbt. Som längtan efter en cigg eller grogg för många.
På höstkanten tänker jag högt till alla som joggar i vägkanterna, kommunen igenom. Vilka totala idioter. Jogga! Fy vad trist. Och precis så trist är det, tills man har kommit över omgång nummer två, och man känner att hjärtat arbetar, svetten pärlar sig på kroppen, och låren blir fastare. Ja, kanske inte på två vändor, men väl på tio.
Om jag nu ska fortsätta med detta, så måste jag inhandla lite fräsigare löparkläder. Visst, det är ingen som ser mig i skogarna, men även en älg kan bli piggare av lite cerise som far fram.
Hopprep nästa?
Jag älskar verkligen vardagsfel. Komiska missförstånd och helsjuka sammanhang.
Mikes gamla polare Lillen arbetade en tid på caféet i Nordstan. En dag kom en herre in och frågade om han fick slå sig ner och run*a. Javisst, svarar Lillen, bara du inte skvätter på lampan. :-D
På lördag är det städdag på vår väg. Alla ska samlas utanför vårt hus av någon anledning. Helst av allt skulle jag vilja slippa. Städdag? När man bor i hus på landet? Okej.
Då kan jag sträcka upp "Mr. Jag har gjort allt i hela världen och är bäst", och förklara för honom att han får torka upp sin egen skit.
Där har dina hundar bajsat, så det får du ta, och där var en hög till, och där... Jag kan erbjuda att tipsa om var han kan hyra en kärra till sin skit.
Jag såg på tv i helgen att en hund hade en liten pool att svalka sig i. Det måste vi ha till vår! Vi har spårat ut för länge sen, så det är bara att köra racet fullt ut. Klart att vovvi ska ha en liten simbassäng!
Det finns enfärgade tack och lov. En ljusblå med rosa Lilla sjöjungfrun är inte okej enligt Majkee.
Tycker ni att jag borde skaffa en unge och lägga all min energi på? Jag har ju sagt att jag ska adoptera en tjej som jag kan prata hästhoppning med. Kalkylerat i den framtida budgeten.
Rock ´n roll
Jag fick visa leg på Systemet idag. Kan man bli lyckligare? Det känns som det var i går vi stod och trängdes på Avenyn, och jag var den enda som inte kom in, varför hela sällskapet fick gå vidare till ett annat ställe, och en liten slyna skulle envisas med att sitta i Mikes knä hela tiden.
Åren sen dess har gått i en rasande fart. Lilla Bocken Bruce har fått moppefjun, flera av mina väninnor har fått nya små människor, och jag kan inte längre handla jeans på BikBok.
Om hon på systemet anade att jag kunde vara runt 20, så räcker det för mig. Jag hade dessutom tyck att det var jättekul om en liten retlig tuttfia med för mycket smink hade kladdat på Mike, så roligt för honom :-D (Kanske inte jättekul, men ändå lite smickrande.)
Önskar er alla en trevlig helg! Jag ska avnjuta mitt nyinköpta vita vin på altanen i solen, och glädjas åt valkarna på magen.
Åren sen dess har gått i en rasande fart. Lilla Bocken Bruce har fått moppefjun, flera av mina väninnor har fått nya små människor, och jag kan inte längre handla jeans på BikBok.
Om hon på systemet anade att jag kunde vara runt 20, så räcker det för mig. Jag hade dessutom tyck att det var jättekul om en liten retlig tuttfia med för mycket smink hade kladdat på Mike, så roligt för honom :-D (Kanske inte jättekul, men ändå lite smickrande.)
Önskar er alla en trevlig helg! Jag ska avnjuta mitt nyinköpta vita vin på altanen i solen, och glädjas åt valkarna på magen.
.
Änglar med glitter
När min kollega Steffo körde taxi, var det inte helt ovanligt att de kvinnliga passagerarna erbjöd både det ena och det andra, mot en fri resa. Vid ett tillfälle hade en tjej sagt att hon önskar en fri resa, och i utbyte kunde hon visa brösten. Han avböjde och ville att hon skulle betala. Då sa hon att han kan få känna på dem om hon slapp att betala. Nej tack, svarade Steffo, som behövde sin lön :-)
Tänk om jag skulle göra det här på min mansdominerande arbetsplats. Jo du kunden, kan vi stänga ABC-receptionen lite tidigare i morgon? Inte det? Men om du får se mina nya BH då? Nähä. Jasså jag blir avskedad. Ok, jaja.
Är det så lätt att komma undan som tjej? Att alltid spela på männens känslor. En tår och man får som man vill. En kort kjol, och framtiden är säkrad.
På kontoret är det jag och tre karlar. Hövdingen, Mr.Onemountain och JaLi. Och hemma är de också tre karlar. Mike, Lilla Bocken Bruce och Ozzy. Jag är nog lite undernärd av kvinnlig stimulering. Jag behöver bolla idéer med en kvinna. Fnissa med en kvinna. Prata frisyrer, nagellack och varför klackarna på skorna blir utslitna om man har gummimattor på golvet i bilen. Viktiga, världsliga, och helt vanliga tjejämnen.
Samtidigt så är jag väldigt förskonad från skitsnack och PMS-besvär. Kattfighter som bara kvinnor kan fixa till med varandra. För min del, är det jag som representerar hela den skaran, både hemma och på jobbet.
Jag borde adoptera en kvinnlig betjänt.
-Adecco
-Ja heej, jag skulle vilja adoptera en tjej i lagom ålder. Har ni nån med PMS? Jasså alla. Ok, finns det någon som kan laga gräsklippare, snusa och montera ett takräcke? Ok, då väljer jag bort dem.
En med bokmärksalbum och frisörutbildning? Ja, det blir perfekt!
Tänk om jag skulle göra det här på min mansdominerande arbetsplats. Jo du kunden, kan vi stänga ABC-receptionen lite tidigare i morgon? Inte det? Men om du får se mina nya BH då? Nähä. Jasså jag blir avskedad. Ok, jaja.
Är det så lätt att komma undan som tjej? Att alltid spela på männens känslor. En tår och man får som man vill. En kort kjol, och framtiden är säkrad.
På kontoret är det jag och tre karlar. Hövdingen, Mr.Onemountain och JaLi. Och hemma är de också tre karlar. Mike, Lilla Bocken Bruce och Ozzy. Jag är nog lite undernärd av kvinnlig stimulering. Jag behöver bolla idéer med en kvinna. Fnissa med en kvinna. Prata frisyrer, nagellack och varför klackarna på skorna blir utslitna om man har gummimattor på golvet i bilen. Viktiga, världsliga, och helt vanliga tjejämnen.
Samtidigt så är jag väldigt förskonad från skitsnack och PMS-besvär. Kattfighter som bara kvinnor kan fixa till med varandra. För min del, är det jag som representerar hela den skaran, både hemma och på jobbet.
Jag borde adoptera en kvinnlig betjänt.
-Adecco
-Ja heej, jag skulle vilja adoptera en tjej i lagom ålder. Har ni nån med PMS? Jasså alla. Ok, finns det någon som kan laga gräsklippare, snusa och montera ett takräcke? Ok, då väljer jag bort dem.
En med bokmärksalbum och frisörutbildning? Ja, det blir perfekt!
Kvinnor som älskar män
Vilken fantastisk helg. Jag är så mör och go i köttet :-)
På långfredagen fick vi kaffebesök av CaCa som svängde in på uppfarten på sin coola röda hoj. En riktigt läcker tjejhoj.
Vi solade en stund på altanen, och drack en kopp kaffe.
Våra grannar måste tro att vi har DAMP. Vi har fyra års stillasittande att ta igen, och kan därför inte låta bli att göra allt på samma gång. Vi planterar, krattar jord, sår gräs, tvättar altan, tvättar bil, rensar ogräs, sparkar boll med hunden, och eldar päron, och krymper rök, och kastar stövel. "De där grannarna i det nya huset, är riktigt rediga". Precis så måste de resonera.
På lördagen fick vi besök. Vi hade köpt påskägg som vi gömde åt varandra på tomten, och sedan fick leta efter. Jag fick slängt ihop en riktigt bra påskmiddag, trots att det inte var planerat så bra, och den avnjöt vi i solsken på altanen.
Vi blev kvar på altanen hela kvällen, ända tills det blivit riktigt mörkt. Det ska jag komma i håg på midsommar då vi sitter på insidan och fryser i långkalsongerna.
På söndag kväll gick jag på bio med mamma och pappa. "Män som hatar kvinnor". Böckerna är helt suveräna, och filmen var herrejävlar-bra. Rå men väldigt sevärd. Jag gillar ju svensk tv, men denna film var alldeles alldeles grym.
Bio Facklan däremot var rena skämtet. En liten kassa i privat verksamhet, med en förvirrad dam som gick runt och sa "Ska ni ha biljetter till bla bla bla?", "Du där borta, du kan ta den här biljetten, för det kommer nog inte fler nu".
Typiskt en mindre stad.
"Eva i Räfsnäs kommer nog inte till filmen, trots att hon sa det på poängpromenaden i onsdags, så jag gav bort hennes biljett till Folke bortanför bygdegår´n. Nästa!"
Det var riktigt skönt att komma tillbaka till jobbet idag. Ledigt är skönt, men att jobba och vara ledig, ger en lagom balans i tillvaron.
På långfredagen fick vi kaffebesök av CaCa som svängde in på uppfarten på sin coola röda hoj. En riktigt läcker tjejhoj.
Vi solade en stund på altanen, och drack en kopp kaffe.
Våra grannar måste tro att vi har DAMP. Vi har fyra års stillasittande att ta igen, och kan därför inte låta bli att göra allt på samma gång. Vi planterar, krattar jord, sår gräs, tvättar altan, tvättar bil, rensar ogräs, sparkar boll med hunden, och eldar päron, och krymper rök, och kastar stövel. "De där grannarna i det nya huset, är riktigt rediga". Precis så måste de resonera.
På lördagen fick vi besök. Vi hade köpt påskägg som vi gömde åt varandra på tomten, och sedan fick leta efter. Jag fick slängt ihop en riktigt bra påskmiddag, trots att det inte var planerat så bra, och den avnjöt vi i solsken på altanen.
Vi blev kvar på altanen hela kvällen, ända tills det blivit riktigt mörkt. Det ska jag komma i håg på midsommar då vi sitter på insidan och fryser i långkalsongerna.
På söndag kväll gick jag på bio med mamma och pappa. "Män som hatar kvinnor". Böckerna är helt suveräna, och filmen var herrejävlar-bra. Rå men väldigt sevärd. Jag gillar ju svensk tv, men denna film var alldeles alldeles grym.
Bio Facklan däremot var rena skämtet. En liten kassa i privat verksamhet, med en förvirrad dam som gick runt och sa "Ska ni ha biljetter till bla bla bla?", "Du där borta, du kan ta den här biljetten, för det kommer nog inte fler nu".
Typiskt en mindre stad.
"Eva i Räfsnäs kommer nog inte till filmen, trots att hon sa det på poängpromenaden i onsdags, så jag gav bort hennes biljett till Folke bortanför bygdegår´n. Nästa!"
Det var riktigt skönt att komma tillbaka till jobbet idag. Ledigt är skönt, men att jobba och vara ledig, ger en lagom balans i tillvaron.
Jag drar nu. Har trimmat kvasten. Vi ses!
Oj då, vad många det blev...
Björn i skogen
Var det någon som såg en svåger på en ljusblå bockstyrad crescent någonstans i skogarna kring Landvetter/Anneberg i går kväll? Inte? Jodå, i går mellan halv sex och halv nio, så cyklade en stolle från Utby till Kungsbacka. Och när han kom fram så syntes det knappt ens på honom. Han knäckte en öl och sa, -Äsch, jag väntar med att duscha en stund.
Så detta 111 inlägg, tillägnar jag dig Brother Bear.
Tack för att du finns och för att du alltid så flitigt läser min blogg :-)
Det är inte den riktiga påsen som är med i filmen. Den riktiga påsen är lite tommare...
.
..
Påsk i en påse
I går efter jobbet åkte jag till Coop i Kållered och handlade en boll och en stor påse Dragé ägg. Äggen smaskade jag i mig i bilen. Jag hann inte ens svälja innan jag började på nästa. När jag kom hem lät jag det som var kvar i påsen ligga kvar i bilen. Mike brukar alltid säga att jag äter upp halva påsen på vägen hem när jag handlat godis, och det stämmer ju.
Jag var inte så hungrig på middag efter alla ägg jag satt i mig. Jag sa lite tyst vid diskbänken att jag kände mig mätt av sockret från godiset jag köpt. Ingen hörde...
Jag tog på mig och gick ut, och hackade en hel rabatt med gräs som vuxit sig till stora kakor. Det var jobbigt. Jag ville ju i alla fall förbränna några små påskägg.
Innan duschen säger Mike: -Men jösses vilken kula du har på magen! Å jag kände mig verkligen svullen. Inte heller nu kom äggen på tal. Jag visste precis vad det berodde på. Ingen mat, och en bautapåse med snask. Fy mej!
Idag ska jag bara äta knäcke med Keso till kvällsmat.
DRAGÈ-ÄGG SÄLJES
Nåra kvar i en pöse.
5 kr
Jag var inte så hungrig på middag efter alla ägg jag satt i mig. Jag sa lite tyst vid diskbänken att jag kände mig mätt av sockret från godiset jag köpt. Ingen hörde...
Jag tog på mig och gick ut, och hackade en hel rabatt med gräs som vuxit sig till stora kakor. Det var jobbigt. Jag ville ju i alla fall förbränna några små påskägg.
Innan duschen säger Mike: -Men jösses vilken kula du har på magen! Å jag kände mig verkligen svullen. Inte heller nu kom äggen på tal. Jag visste precis vad det berodde på. Ingen mat, och en bautapåse med snask. Fy mej!
Idag ska jag bara äta knäcke med Keso till kvällsmat.
DRAGÈ-ÄGG SÄLJES
Nåra kvar i en pöse.
5 kr
Grattis Ozzy 4 år idag!
Jag är finansbankir. Vad är du?
I går ringde min vän Cic och undrade om jag hade anmält mig till vårens klassfest. Nää, helt ärligt så har jag inte det.
Flera av mina barndomsvänner ser på tiden från högstadiet med blandade känslor. Vill man verkligen träffa dem som kastade isbollar i nacken på en när man skulle gå till Bamba? Eller dom som var så fina och märkvärdiga, som bodde fyra personer i en trea i Kungsbacka, som man såg upp till. En gård på landet var ju rena skammen. En trea i stan, det var pondus det. Tänk om man bara visste då, det som man vet idag :-)
Hur som helst så kom vi fram till att det är många av våra gamla kompisar från landet som kommer. Och dom vill vi gärna träffa. Så beslutet blev att vi nog går dit ändå.
Visst hade det varit skoj att spexa lite. Klä ut sig till den Annika som jag var 1994. Med min storblommiga kjol som jag har visat på kort här på bloggen, och en jeansskjorta, och mina glasögon med plastbågar. Och när kvällen är slut så ber jag discjockeyn att spela "Oh mama" med Lili och Sussie, och vi dansar som aldrig förr.
Nä, nåt raffigt måste jag ha. Nåt som visar vem jag är. Att jag är den som har lyckats bäst. Vilka byxor har man för att visa det? Eller kanske kjol? En snygg topp betyder framgång. Och kanske ett par svindyra skor.
För det är väl det som klassfester handlar om? Att mäta vem som har lyckats bäst i livet.
Eller ska jag kanske svepa in lite sent och svettigt i nån aerobic-outfit. Och låtsas att jag tränar som fan, och bara snabbt hann slinka in i förbifarten när jag ändå var ute och tränade till Göteborgs-varvet? Det är pondus, att vara fit och träna.
Nej, nu vet jag. Jag tar mina svarta joggingbrallor, och min röda fleece-tröja som jag alltid går i hemma, och så tar jag med hunden, och min man. Så hälsar vi , och åker hem efter det. Då trivs jag som allra bäst. Fy fan vad sorgligt. Eller är det sorgligt att trivas bäst hemma? Det kanske är det som är lycka och framgång. Jag är i alla fall väldigt lycklig i mina joggingbyxor.
Det ska bli jätteskoj att gå på klassfest och gå ut i Kba. Svänga på höfterna och dricka paraply-drinklar. Det ser jag fram emot!
Flera av mina barndomsvänner ser på tiden från högstadiet med blandade känslor. Vill man verkligen träffa dem som kastade isbollar i nacken på en när man skulle gå till Bamba? Eller dom som var så fina och märkvärdiga, som bodde fyra personer i en trea i Kungsbacka, som man såg upp till. En gård på landet var ju rena skammen. En trea i stan, det var pondus det. Tänk om man bara visste då, det som man vet idag :-)
Hur som helst så kom vi fram till att det är många av våra gamla kompisar från landet som kommer. Och dom vill vi gärna träffa. Så beslutet blev att vi nog går dit ändå.
Visst hade det varit skoj att spexa lite. Klä ut sig till den Annika som jag var 1994. Med min storblommiga kjol som jag har visat på kort här på bloggen, och en jeansskjorta, och mina glasögon med plastbågar. Och när kvällen är slut så ber jag discjockeyn att spela "Oh mama" med Lili och Sussie, och vi dansar som aldrig förr.
Nä, nåt raffigt måste jag ha. Nåt som visar vem jag är. Att jag är den som har lyckats bäst. Vilka byxor har man för att visa det? Eller kanske kjol? En snygg topp betyder framgång. Och kanske ett par svindyra skor.
För det är väl det som klassfester handlar om? Att mäta vem som har lyckats bäst i livet.
Eller ska jag kanske svepa in lite sent och svettigt i nån aerobic-outfit. Och låtsas att jag tränar som fan, och bara snabbt hann slinka in i förbifarten när jag ändå var ute och tränade till Göteborgs-varvet? Det är pondus, att vara fit och träna.
Nej, nu vet jag. Jag tar mina svarta joggingbrallor, och min röda fleece-tröja som jag alltid går i hemma, och så tar jag med hunden, och min man. Så hälsar vi , och åker hem efter det. Då trivs jag som allra bäst. Fy fan vad sorgligt. Eller är det sorgligt att trivas bäst hemma? Det kanske är det som är lycka och framgång. Jag är i alla fall väldigt lycklig i mina joggingbyxor.
Det ska bli jätteskoj att gå på klassfest och gå ut i Kba. Svänga på höfterna och dricka paraply-drinklar. Det ser jag fram emot!
Min var i silver med lila klistermärken.
Vart tog min Crescent Compact vägen?
Konstigt. Jag är över trettio i år, och ändå känner jag "Jippie, i morgon är det lördag, och då kan jag cykla ner till Mona-Lisa och löpa lördagsgodis innan stallet". Det går liksom aldrig ur kroppen. När våren kommer är det första jag tänker på att klättra i träd och bygga kojor. Rida i vattnet, eller cykla runt i samhället och bara flumma.
Det spelar ingen roll att jag är trettio. Mamma tycker att jag är tio. Hon säger fortfarande "Ta nu på dig så att du inte blir kall", och "Ska du inte äta mer än det"...
Jag fick ett mail av en gammal barndomsvän idag. När hon har orienterat, och sprungit i mål, så ropar hennes pappa högt inför alla klubbmedlemmar "Nu när du har sprungit i mål, kan du ta en peng i min väska och gå och köpa dig en korv". Otroligt kul!
Man ska vara så otroligt ordentlig och arbetstråkig i dag, bara jobba jobba jobba, och tjäna pengar. Som om det är det enda som räknas. Det riktiga livet då? Att dansa danstävling, resa till Anten-Gräfsnäs eller åka moppe med skevt munstycke, kan man inte göra det igen, bara för att man är trettio plus?
Det låter som att jag har en kris, och så är inte fallet. Inte mer än vanligt i alla fall.
Mitt nya motto är "Skit i åldern, och gör vad du vill, tanter finns det gott om ändå".
Hacka häck
Det känna verkligen att myllan luckras upp av solen, och börjar lukta så där gott av vårlökar och färsk solstinkande hundbajs. I diket utanför oss har grannarnas två hundar sin toalett, och under de buskar som jag tidigare nämnt här, så hade andra grannars katt sin toalett. Kanske det finns en vårspray som man kan dofta ner trädgården med, nu när det börjar att bli så fint? En likadan spray som man har då man ska ha visning på sin lägenhet, som luktar kanelbullar, ni vet.
Alla människor tittar ut ur sina små röda stugor med vita knutar så fort solen tittar fram. De sträcker på sig, efter en lång tid i idet. Nu ska det röjas röjsåg, grillas och klippas gräs. Tjingsas på folk, och skratta över häckarna.
Vi har en spännande tid framför oss, i nya villan, med allt vad det innebär. Har grannen en blå grill? Då måste vi ha en röd. Kolla vår häcksax, va! Den går inte av för hackor.
I går köpte vi nya trädgårdsredskap, och nya trädgårdsmöbler står redan på altanen. Det ska bli en fin sommar, och jag undrar om jag inte ska införskaffa en hammock och en stor solhatt, så kan jag placera den vid vägen, och bara sitta och vinka åt alla bilar som passerar.
Alla människor tittar ut ur sina små röda stugor med vita knutar så fort solen tittar fram. De sträcker på sig, efter en lång tid i idet. Nu ska det röjas röjsåg, grillas och klippas gräs. Tjingsas på folk, och skratta över häckarna.
Vi har en spännande tid framför oss, i nya villan, med allt vad det innebär. Har grannen en blå grill? Då måste vi ha en röd. Kolla vår häcksax, va! Den går inte av för hackor.
I går köpte vi nya trädgårdsredskap, och nya trädgårdsmöbler står redan på altanen. Det ska bli en fin sommar, och jag undrar om jag inte ska införskaffa en hammock och en stor solhatt, så kan jag placera den vid vägen, och bara sitta och vinka åt alla bilar som passerar.
Asså, välkomna till invigningen änna!
Varje morgon på radion är det någon bredkäftad Göteborgare som ringer in till programmet. Och varje morgon låter de olika männen likadant:
- Asså, dee ee la görgött, ajjemän! Haj!
Dialekt- hamnsjåare.
När Nya Ullevi ska invigas, har det varit diskussion om vem som skall inviga. Anders Lundin är på tapeten, vilket flertalet göteborgare sätter sig emot. En Stockholmare. Och jag kan inte annat än hålla med. Någon måste vi väl ha som kan representera denna stad och byggnad? Är man mer begåvad i showbiz för att man är uppvuxen i Stockholm?
Man kunde ringa in till radion och ge förslag på personer. Hysén och Ravelli kom upp. Jamen kan dom leda en invigning? Ja, varför skulle dom inte kunna det?.
Jag har funderat över vem jag skulle vilja se på denna plats, men kan faktiskt inte heller på rak arm komma på någon självklar.
Göteborg har således brist på entertainers. Någon som känner sig manad?
2:nd manager i Tallin, Pille Rünk hade varit skoj.
Jo, han heter faktiskt så, från filmen "Livvakterna". Otroligt lustigt namn. Näst efter Laila Bidé.
- Asså, dee ee la görgött, ajjemän! Haj!
Dialekt- hamnsjåare.
När Nya Ullevi ska invigas, har det varit diskussion om vem som skall inviga. Anders Lundin är på tapeten, vilket flertalet göteborgare sätter sig emot. En Stockholmare. Och jag kan inte annat än hålla med. Någon måste vi väl ha som kan representera denna stad och byggnad? Är man mer begåvad i showbiz för att man är uppvuxen i Stockholm?
Man kunde ringa in till radion och ge förslag på personer. Hysén och Ravelli kom upp. Jamen kan dom leda en invigning? Ja, varför skulle dom inte kunna det?.
Jag har funderat över vem jag skulle vilja se på denna plats, men kan faktiskt inte heller på rak arm komma på någon självklar.
Göteborg har således brist på entertainers. Någon som känner sig manad?
2:nd manager i Tallin, Pille Rünk hade varit skoj.
Jo, han heter faktiskt så, från filmen "Livvakterna". Otroligt lustigt namn. Näst efter Laila Bidé.
