skoglundskan

Allt händer på samma gång. Mina bromsar var helt slut och behövde bytas i förra veckan. Samma vecka pajar fönsterhissarna, så jag fick köra med öppen ruta. I fredags var båda kaffeautomaterna på jobbet ut funktion, och när jag kom hem var tvättmaskinen trasig. Centraldammsugaren har brunnit, så vi behöver investera en ny. Vattnet i brunnen är inte drickbart, så jag måste ringa efter service. Vilken tur jag har att min fantastiska man kan dra ner till Tyskland och håva in ett par extra tusenlappar. Själv måste jag hinna göra naglarna, slingorna, köpa ny parfym, vinterpumps och kemtvätta pälsen. Jobba på nu Mike!

Mitt jobb är roligt, och alla är trevliga. Jätteproffsiga system vi jobbar med, som automatiskt talar om vilken åtgärd som krävs på ett larm, och därefter registrerar allt som gjorts och av vem. När någon klagar så berättar jag om när vi satt och gissade oss till ute på VCC.

Plikten kallar.

Nu har jag varit på mitt nya jobb i snart en vecka. Idag var första dagen som jag tog egna samtal i LC. Ringa ut konstapel, väktarbolag och annat. Väldigt spännande och varierande. Nu kanske jag får vara med i Jennas coola Polis klubb?
Jag är van vid lite halvtaffliga system där man får tänka åt datorn, men här är det verkligen high-tech.
Mycket är sig likt inom branschen, och jag känner igen det mesta. Tänk att jag fortsatte med detta ändå. Vakteri, ska det bli min livsgrej det? Jag hade snarare tänkt mig konditori, skådespeleri eller poliseri.
Personalen är bra, hela centralen är nyrenoverad, och alla skrivbord är nya ekbord som går att höja och sänka.
Det finns inga bra kiosker i närheten, varför det är slut på småsnaskandet. Medhavd lunch är enklast, vilket är billigt men trist. Min dator är beställd, och jag känner mig nästan som hemma. Jag vantrivs inte ett endaste dugg. Inget mer smygande i korridoren, ont i magen och ångest. JAG ÄR FRI!

IM FREE LIKE A FLYING DEMON, THIS IS THE DAY OF MY LIFE.