Nästa gång blir det gilgotinen.

Jag undrar. Om ens barn kommer i konflikt på dagis, blir föräldrarna ovänner då?
Ozzy blev för andra gången påhoppad av grannens ilskna terrier i förra veckan. De fightades en stund innan ägaren lyckades separera dem åt. Jag vågar inte sticka in nävarna bland alla de tänderna. I efterhand stod de bara stilla och sa inte ett ljud, trots att deras lösa hund sprang ut från tomten och attackerade min kopplade. Senare på kvällen kom den aggressive lille rackarens matte ock knackade på, och bad om ursäkt. Vi var tydliga med att det bannimej inte får hända igen.
Såhär ett par dagar senare, så känner jag liksom en fientlig inställning till hela familjen. Nästa gång väntas nackvridning.

Vår andra granne sjökaptenen, har en hund som inte gärna leker med vår. Däremot springer hon in och skäller på vår tomt och tar Ozzys leksaker, för att sedan bära med sig dem hem. När kaptenen inte får loss leksakerna ur hundens mun, säger han, "jag vet inte vad jag ska göra nu, hon får väl ta med sig den hem".
Nu sist så opponerade sig både Mike och jag, varpå Mike bände isär hundens käkar, och tog ut bollen. Jag köper inte leksaker för att grannen ska hämta hem dem.
Skulle jag springa hem till denna grannen om jag har inbrott i mitt hus, är oklädd och rädd? Inte då. Han skulle förmodligen bara stirra rakt ut och säga "Hur ska vi göra nu?".

Jag vet att min hund är min unge som jag daltar med, men herrejisses, vad hade jag inte gjort mot en unge i skolan? Förmodligen gett ett kok stryk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0