skoglundskan

Jag diggar verkligen Arga snickaren. Det borde finnas en av honom i alla familjer och på alla arbetsplatser. Då hade mycket som skaver under ytan kommit fram. Han verkar ha ett stort hjärta som vill hjälpa till att laga familjer och relationer. För att lyckas gräva fram det värsta så är han hård och kan säkert upplevas som elak. Men i slutet mår alla bra och har på något sätt fått en ny chans.
Jag tycker inte om smussel, det är det värsta jag vet. Lögner och smussel gör mig misstänksam. Rakryggade människor som känner av att inte gå för långt är det bästa.
Jag känner några typer som bara måste häva ut sig all skit de har i käften. Oavsett om det skadar andra eller inte. Jag kallar dem "Käftarna". Med en skarp skalle fattar till och med ett barn att man inte säger vad som faller en in om det kan såra någon.
Jag känner människor som aldrig säger vad de tycker. Alla meningar slutar med "Eller vad tycker du?". De har goda hjärtan, och skadar aldrig. Men de kanske inte alltid får någon plats om de inte tar sig någon heller. "Medtyckarna".
Det finns människor som alltid tänker på alla andra i första hand. "Riddarna". Deras hjärtan är så stora att de säkert ofta glömmer bort sig själva.
På ett företag sägs konstellationen av fyra sorter vara den bästa. Myran- den flitiga, hästen- den som rusar framåt, snigeln- den långsamma som tänker igenom, och kräftan- bakåtsträvaren.
En av varje skall tydligen skapa den bästa gruppen. Jag tror mig själv vara en myra med hästahuvud.