Snuten?
Det är långt att åka till Sälen. I sju mil är det bara skog och inget annat. Dessutom lite taskig mottagning. Vad skulle man göra om man fick stopp där?
Vi hade det så mysigt, Mike, Caca och jag. Vi åkte skidor, drack varma drinkar i toppstugan, och bastade.
Brother Bear bodde med sina trevliga kollegor, och det var väldigt roligt att möta på dem lite varstans.
After Fisen, som jag kallar den, var trång och högljudd. När jag stod där och trängdes i äggfislukten, så tänkte jag för mig själv "är detta verkligen roligt?". "Tycker jag att det är roligt, eller är jag bara här för att man ska tycka det?". Jag finner det trevligare att åka rumplapp eller dricka alkohol i goda vänners lag. Att trängas med skidsvettiga orakade karlar som tittar på en med sug i blicken, trots att man är iklädd långkalsonger och inte har kammat sig, det är för mig helt obegripligt. Om man dessutom lägger till lite nare i ansiktet och frusna nävar, så raffar man till det lite.
Kontrasten till After fisen, är att delta i obojdrickandet i familjestugan. Där köar papporna till skidskoleköerna, samtidigt som mammorna snyter näsor och plockar upp skrikiga barn i drivor på de våta heltäckningsgolven. Jag kommer verkligen aldrig att bli en av dem, och jag kan inte säga om jag beundrar deras tålamod eller hyser avsky för den käcka familjeyran.
