skoglundskan

Den här gången hjälpte det inte att Mike och jag inte har samma baciller. Jag åkte dit ändå. Efter att han varit sängliggande hela förra veckan, så var det min tur att ta över i fredags. Hans virus tänkte dessutom att det besöker balansnerven ett par dagar, för att berusa till det lite. Jag vet att jag har varit kaxig när det gäller att hålla sig frisk, men faktum är att de sista två veckorna på jobbet har varit så energikrävande, att det nog helt enkelt inte fanns någon styrka kvar att mota Olle i grind.
En TV är skönt att ha när man är sjuk. Synd då att vår nya sedan i våras small till och luktade bränt tidigare i veckan. 2-3 arbetsdagar skulle det ta att få hit en reparatör, men ännu har inget besök skett. Arga Snickaren har gått varm på web-tv.
Som om inte eländet med detta vore nog, så är veden slut. Om veden är slut så kan man tänka att man får öka värmen på värmepannan lite. Och det har vi gjort. Tyvärr vill inte denna heller fungera som den ska, utan ligger lågt, och temperaturen i morse stod på 16 grader inomhus. Det är mums när man har feber. Då är det tur att ugnen i alla fall fungerar.
Trots detta elände så kan jag inte annat än må gott. Det snöar stora flingor ute, och även om jag inte kan gå ut, så är det otroligt vackert att njuta av från insidan.
I morgon hoppas jag att jag är såpass frisk att jag orkar hämta ved, julstäda och pynta granen. Tack och lov finns också onsdagen till godo. Det verkar som att marsipanen får stryka på foten detta år, hur ska jag hinna?