skoglundskan

Vad fort denna veckan gick. Semestern slutade i söndags, men det känns ändå knappt att man har varit i från arbetet över huvud taget.
Tyvärr blev det dåliga nyheter på arbetet, då vi inte längre kommer att vara kvar hos vår trevliga kund. Omplacering eller nytt företag väntar bakom knuten, och det känns stort. Jag tar en dag i sänder, och funderar inte så mycket över det. Vet att allt kommer att lösa sig till det bästa. Det viktigaste för mig är att ha kvar mina älskade kollegor från "the first team", och de finns där som mina vänner oavsett om jag arbetar som tandläkare eller sopgumma.
Förändringar medför något nytt, och något nytt kryddar alltid livet med något positivt. Att tröska runt i gamla träskor är inte min melodi. Har man grundstenarna lagda, och utgår från dem, så skadar inte små förändringar runt omkring.

Lilla Bocken Bruce har börjat i gymnasiet mitt i centrala Göteborg. Busskort, tåg och nya klasskamrater har verkligen gjort honom till en man. Mycket "lukta gott" på morgonen, och en tjej hade sagt till honom att han har en "sexy walk". Nu börjas det, och pappa Mike får förbereda sig på det klassiska föredraget om gummi. Jag älskar honom som om han vore min egen, och är verkligen stolt över hur han har klarat sin första vecka.


Vill tillägna detta inlägg till vår granne Karin som hastigt har gått bort. Hon var lika gammal som mig, och har en liten grabb som var så nyfiken på Ozzy.
Det måste vara åldern som gör att jag känner mig extra träffad, och som påminnt mig om att ingen är odödlig.