skoglundskan

Ingen skulle tro mig, om jag berättade att jag äter väldigt mycket mat. Jag är alltid hungrig. Mina kollegor kan intyga att det första jag gör när jag kommer till jobbet, är att sätta i mig en skål med müsli. Strax därefter vill jag gärna tala om lunchen, och när det är dax att äta. Chefen påstår att han äter en tredjedel av min frukost innan han åker till arbetet.
Efter lunch skulle jag lätt kunna sätta i mig en stor macka, ett par frukter eller dylikt, och när jag kommer hem är jag vrålhungrig igen. För att inte tala om innan jag går och lägger mig..
Jag borde förbruka en liten skolbespisning per vecka. Utan Bambatant.
Trots detta blev sizen på min nybeställda uniforn en stl. 34. Det minsta som finns. Det måste betyda att jag har mask i magen. Eller?

Det var en gång en daggmask,

som hette Pelle Jöns

han var så rädd för skator,

han var så rädd för höns.

Han var så rädd för letare och

metare med burk

den som tar mask på kroken,

den kallar jag för skurk.

Så sa den lilla masken och

borrade sig ner

en meter under jorden och syntes

inte mer.

I trädgården går letare och metare

och höns

dom hittar många maskar, men

ingen Pelle Jöns.