skoglundskan

Det är dumt att gå ut barbacka nu med tanke på att temperaturen ute har sjunkit ytterligare. Efter nyår programmerades mina vårplaner in, så vårgardiner och tulpaner i flock planeras i hemmet.
Hundkissad snö och backhalt, verkar vara något som vi skall dras med ytterligare ett tag. Flera av mina vänner och grannar har inhandlat skridskor och längdskidor i år, och jag har själv köpt ett nytt skidställ som jag hoppas få användning av även utanför Sälen under åren framöver. Det var fantastiskt med en vit jul, och det ska bli lika gott med solgula tussilago i dikeskanterna. Om två dagar åker vi norrut, och idag ska jag förbereda med lite inhandling av basvaror. Jag kanske borde småträna lite hopp och knävrid i vardagsrummet i afton, så att kroppen inte alldeles får en chock när det är dags att åka över kanten. Jag var sex år första gången som jag skavde på en knapplift, så jag tror att jag ligger rätt bra till, trots en otränad höger och vänsterarm. 

Dagens inlägg ger jag till min syster. Love You!

Mike säger ofta att jag släpar på min handväska av en anledning. För att bära med mig lypsylet. Och det stämmer verkligen. Jag är lypsylberoende! Jag har kommit fram till att det går att sluta med skiten, och har också förstått varför man blir beroende.
Flertalet hudvårdsprodukter innehåller mineraloljor. I klartext är det petroleum, vaselin och paraffin som vi smetar in våra kroppar med. Bensinavfall med andra ord. 40-60% av hudens porer täpps till vid användning, och försämrar kroppens egna återfettning. Man lurar kroppen att man måste ha.
Ett annat smarrigt innehåll i hudvårdsprodukter är glycerin och collagen. Slakteriavfall. Mums att smeta in lite rester i ansiktet innan man gör sig fin för dagen.  Placentaextrakt är inte heller helt ovanligt, moderkaka från djur.
Från och med september 2009 trädde en ny lag i kraft, "förbud mot djurtester på ingredienser". Det är verkligen toppen tycker jag.
Att produkter för skönhets skull inte skall testas på djur, det tycker nog de flesta, men att flertalet tuber och burkar vi har hemma i skåpet innehåller bensinrester och slakteriavfall, det är det nog inte många som vet.

Jag ska hem och rensa skåpen, och läsa på vad jag inhandlar framöver. Kanske också boka tid på en avvänjningsklinik för mitt lypsylberoende.

Tänk att det kan skilja så på sommar och vinter. Att sitta i grönskan med ett glas bubbel känns främmande en dag som denna med minus tre. Utomhusaktiviteter blir genast så mycket större projekt, då det ska kläs på underställ, thermobyxor och tjocka vantar. Li, Brother Bear, Mike, Ozzy och jag tog fyrhjulingarna in i skogen och grillade korv och drack varm choklad. Ozzy kämpade i drivorna för att hinna med hästkrafterna som vi andra hade förmånen att ta oss fram på. Den sista biten gick jag, och det var faktiskt skönare, för då fick jag upp temperaturen lite.

På fredag ska jag på en anställningsintervju på Vbgs sjukhus. Jag är oerhört smickrad att få komma på intervju efter alla arbeten som jag har sökt under hösten. Tänk att så lite kan stärka självförtroendet och ge en extra kick. Jag ska bara ha det jobbet!, tänker jag, innan jag ens har varit där. 
Jag har bestämt mig för att 2010 ska vara mitt år. Året då allt går precis som jag vill. 

Fem dagar gick i ett svep. Jag trodde att den första veckan skulle bli tung, men den har rullat på i rask takt.
Vecka fyra åker vi till Sälen, så det är bara nästa vecka som återstår innan det blir ledighet igen. Efter det är tanken en vecka på Mallorca vecka 23. Vi är så himla kassa på att åka till Mallorca, trots att vi har haft möjligheten att låna en lägenhet där i flera år.
I morgon är det spelkväll hos Jen. Ska ta mycket magnesium i kväll, så att hjärnan är skarp och frisk till morgondagen.


Jag: -Ska vi ta en snabbis i P-däcket?
Mike:- Jag har häcken full.

HAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!